Förvirrande, tankeväckande och utmanande!
Jag minns att jag läste Egalias döttrar under min högstadietid och jag vill säga att jag tyckte den var rolig. Därför var jag glad när Modernista kom med en nyutgåva av den och att jag fick läsa. Som jag skrev har jag läst den en gång och tyckt om den, nu vid min omläsningen undrar jag om jag verkligen förstod den fullt ut i mina tonår…
Egalias döttrar: Handlingen i korta drag
Föreställ dig en värld där kvinnor har makten. En värld där kvinnornas styrka och visdom formar samhället. Brantenberg målar upp denna alternativa verklighet i sin roman Egalias döttrar, som handlar om fantasilandet Egalia. Här har kvinnorna makten och männen får anpassa sig efter kvinnornas regler och beslut. Det är en värld där könsrollerna, inte bara har kastats om, utan vänds om, och ett samhälle som på samma sätt är fascinerande som förvirrande.
Vi följer familjen Bram som har högt anseende i det välordnade Egalsund. Familjen består av direktör Rut Bram, hennes man frisören och hemmamannen Kristoffer samt deras barn. Dottern Ba och sonen Petronius. Kristoffer, som de flesta män, ägnar mycket tid åt att sköta om sig själv. När allt kommer omkring vill han se snygg ut för sin fru. Han schamponerar och fönar skägget och har fina kläder på sig. Han bär pehå, äter p-piller och skvallrar med sina kamrater på frisörsalongen. Sonen Petronius drömmer om att bli sjökvinna men blir utskrattad.
Nu har männen fått nog och börjar planera en revolt. Med Petronius Bram i spetsen startas maskulisterna; en rörelse som vill skapa ett nytt samhälle där alla kvinniskor är lika värda.
Egalias döttrar: Min läsupplevelse
I Egalias döttrar tar Brantenberg upp tunga frågor med en fjäderlätt touch, och ger berättelsen en känsla av lekfullhet som uppmanar läsarna att engagera sig i boken på ett djupare plan. Även om Brantenberg är mycket seriös och politisk i sin avsikt med den här boken, kan hon ibland också vara väldigt underhållande. Egalias döttrar är både en satir och en social kommentar på könsroller och makt. Den går verkligen in på djupet och får mig som läsare att tänka på våra sociala strukturer och hur djupt rotade de är.
Brantenberg gör en intressant och tankeväckande beskrivning av vårt mansdominerade samhälle. Men hon gör det på ett annorlunda sätt. Hon vänder på könsrollerna så att kvinnorna dominerar såväl samhället som språket. Även om satiren är framgångsrik och täcker alla områden, lämnar själva handlingen lite att önska. Berättelsen är något osammanhängande och ibland är det svårt att förstå tidens gång, men allt som allt är det är ett fantastiskt tankeexperiment.
Det anmärkningsvärda med Egalias döttrar är hur Brantenberg leker med språket och vänder på orden. Exempelvis blir människor – kvinniskor, sjöman – sjökvinna och Herre Gud – Fru Gud. De nya orden är lite svåra att anpassa sig efter vilket ger en besvärlig och något utmanande läsupplevelse. Trots att språket är lite klurigt är det dock en viktig del av boken och Brantenbergs poäng. Vi måste alla fundera över vilken roll könssocialisering och makt spelar i vårt samhälle. Egalias döttrar är en plågsam påminnelse om hur vissa beteenden som verkar orimliga och nästintill galna i ett scenario nästintill blir försvarbara så fort man i huvudet byter kön på karaktärerna.
Slutsats
Språket är den stora behållningen och den stora utmaningen i Egalias döttrar, men kommer du förbi det kan du få en ganska intressant läsupplevelse. Dock kan jag tycka att den är aningen daterad och skulle kanske mer rekommendera Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall. Men vill man ha en feministisk klassiker; då ska man självklart läsa Egalias döttrar!