Obehaglig, het och fullkomligt oförutsägbar!
Har du någonsin läst en bok där du känt att du måste duscha efteråt? Inte för att boken är dålig, utan för att atmosfären är så klibbig, kvävande och laddad att den liksom fastnar på huden? Så kände jag när jag slog igen Yael van der Woudens debutroman I minnens hus. Jag ska nu försöka att samla mina tankar om den.
Tack Bazar för att jag fick läsa.
Magisk, trösterik och lågmäld!
Har du någon gång läst en bok som har känts som om den var skriven enbart för dig? Som om författaren på något sätt kände till din största hemlighet eller din djupaste sorg? Så kändes det lite att läsa Takuyo Asakurs roman Bokhandeln under körsbärsträdet. I alla fall delar av den. Det är definitivt en bok som ville något annat än att bara berätta en historia. Den vill skapa ett tillstånd. Ett tillstånd av stillhet, harmoni och eftertänksamhet.
Tack HarperCollins för att jag fick läsa denna pärla till bok.
Segstartad, förutsägbar men åndå förkrossande!
Jag har sedan länge tänkt att jag ska läsa If he had been with me, men det var inte förrän den gavs ut på svenska av Mondial som jag faktiskt gav den en chans. Och som jag är glad att jag gjorde det. Om han hade varit med mig blev en riktigt stark läsupplevelse till slut. En riktig Amila-bok!
Ömsint, smärtsam och tröstande!
Jag trodde att jag visste vad jag gav mig in på när jag började läsa Sommadagar i kollektivet. Jag har ju läst böcker av Callum Bloodworth förut. Men efter att ha läst samtliga böcker i Kollektivet kan jag säga att jag både ville ha mer och gå vidare. Jag ville krypa in mellan sidorna och bo där ett tag till. Precis så känns det när man säger hej då till något som är viktigt. Det är vemodigt men samtidigt vackert… Tack Callum Bloodworth och Bazar för att jag inte bara fick läsa utan också vara en del av Kollektivet!
Kuslig, oroande och rysligt bra!
Vad skulle jag ta mig till utan Modernista ? Hur många av mina femmor kommer inte från deras utgivning? Jag är så tacksam att jag fick läsa och recensera Freida McFaddens omtalade serie Hembiträdet (Hembiträdet, Hembiträdets hemlighet och Hembiträdet ser dig). Men böckerna i serien hittade jag en ny favoritförfattare…
Drabbande, magisk och öm!
Jag vet inte om ni minns det, men när jag läste Berätta tre saker, berättade jag att jag drömde om att skriva en bok, men att jag var för feg och för bekväm. Well, nu ska jag berätta ännu en sak för er. För exakt ett år sedan började jag en sommarkurs i kreativt skrivande. Då påbörjade jag det som kanske aldrig blir min första roman, men som ändå var ord som jag behövde få ut. Jag önskar att jag hade kunnat säga att den nu, ett år senare var färdigskriven, men tyvärr. Jobb samt brist på disciplin och motivation tog över och jag körde fast.
Sedan bär man minst anar det får man hem en bok som förändrar allt. Callum Bloodworths roman Berätta allt, var den boken för mig och jag fick jag ett sådant sug efter att skriva igen. Inte för att prestera. Inte för att det måste bli något. Utan för att vissa känslor behöver få en röst och Berätta allt är en bok för alla dem som försöker att hitta tillbaka till sin röst. En-som jag. Så om min roman någonsin blir klar, får jag tacka Callum Bloodworth och Bonnier Carlsen för det eftersom de skickade Berätta allt till mig.
Stark, rörande och helt jäkla fantastisk!
Lauren Roberts bok Powerless var en av de bästa böckerna jag hade läst under 2024, om inte DEN bästa. Så när Reckless, del två i serien, kom på svenska visste jag att jag ville läsa den direkt. Tack vare Mius fick jag det och jag kan säga att min fruktan för att jag skulle bli besviken var helt obefogad…
Välskriven, fängslande och så jäkla bra!
Vill ni veta en sak? Mius/Akademius har bidragit med några av mina största favoriter under 2024 och Lauren Roberts Powerless var inget undantag. Jag lät mig verkligen svepas med i denna nervkittlande fantasybok som, ganska förståeligt, har tagit världen med storm.
Hjärtskärande, vacker och gripande!
2022 läste jag min första bok av Colleen Hoover; Det slutar med oss. Eftersom läsupplevelsen var ganska sval, var jag osäker på om jag skulle ge henne och hennes böcker fler chanser. Men tack och lov kunde jag inte motstå hypen och sedan dess har jag plöjt igenom flera av hennes böcker. All your Perfects, Verity, Ångrar dig och Glashjärtan.
Den senaste boken jag läste var Hopplös och jag måste tacka Modernista för att de skickade boken till mig utan att jag hade bett om den. Från början hade jag faktiskt inte planerat att läsa den, men jag är glad att jag fick hem den och gav den en chans. Nu kan jag väl ändå kalla mig Colleen Hoover-frälst!
Melankolisk, vemodig men också hoppfull!
För några veckor sedan hamnade jag och min man i en livlig diskussion om Mumin. Jag råkade säga att jag aldrig hade tittat på Mumin och min man förfasades över detta. Då kunde jag i alla fall kontra med att jag hade läst en och en annan Muminbok. Närmare bestämt fyra stycken; Det osynliga barnet, Kometen kommer, Pappan och havet och nu senast Trollvinter. Och genom dem har jag förälskat mig i Tove Janssons karaktärer. Trollvinter är inget undantag. Tack Förlaget för att jag fick läsa och avnjuta den i fyrfärg!