Magisk, vacker och levande!
Jag vill börja den här recensionen med en liten reflektion som fick mig att fnittra lite; jag har nu läst två böcker av Caroline Hurtig – Den röda falken och nu Röda spår i snö. Ser ni ett tema?
Hursomhelst, som en av Serafs ambassadörer, har jag haft äran att förhandsläsa Röda spår i snö. Här kommer mina tankar om boken.
Mörk, blodig och stämningsfull!
En av de första personerna jag började följa när jag startade min bokstagram var Stina Rundqvist. Då visste jag inte att hon hade en bok på gång. Nu, tre år senare har jag haft äran att läsa hennes debutroman Näcken…
Välskriven, beckmörk och paralyserande!
En av de första personerna som jag började följa när jag startade min bokstagram var Christina Öhman. Hon höll då på att skriva sin debutroman om kråkan, allas vår favoritkaraktär. Jag fastnade direkt för kråkan och visste att jag ville veta mer om henne. Sedan dess har jag följt hennes resa genom Under-serien. Här kan ni läsa mina recensioner av Under svart himmel och Under mörk jord. Men nu kommer en recension om den tredje och sista delen…
Fängslande, klaustrofobisk och ångestframkallande!
I somras fick jag äran att förhandsläsa Elina Kangas kortroman Springor av mörker. I veckan gav Seraf ut den och nu finns den alltså för allmänheten att läsa. Även om boken inte är längre än 107 sidor, hinner Elina skrämma slag på sin läsare både en och fem gånger…
Nagelbitande, nervkittlande och överraskande!
Varje gång jag läser en thriller undrar jag varför jag inte läser mer av den genren, då jag sällan ogillar dem och Riley Sagers roman Hon som blev kvar är inget undantag.
Amerikanerna har hyllat Riley Sager, men svenskarna verkar inte riktigt ha förstått grejen med honom. Tills nu. Och det är tack vare Sofia på LavanderLit. Jag är så otroligt glad att hon introducerade Sagers bok The Only one left, för de svenska läsarna. Den har hyllats för sin stämningsfulla inramning samt sin invecklande och överraskande handling. Jag, som faller för böckernas utsida i första hand, älskar att Sofia har behållit originalomslaget. De sprejade kanterna är också godis för ögat. Men romanens insida är ändå det bästa…
Tack fina Emma för att du ville kompisläsa den här med mig!
Udda, skurvad och spännande!
Mitt vuxna jag läser sällan barnböcker och det finns det flera anledningar till. Jag är inte ett barn, har inga barn och jag arbetar inte med barn. Men förra året fick jag hem ett gäng barnböcker och därför har jag i år bestämt mig för att vara mer öppen och ge även dem en chans. Här är min recension av Lotta Oudhius bok Spöksommarnätter. Jag är tacksam att jag fick läsa den. Tack Lotta och Idusförlag för det för det!
Originell, bladvändare och stundtals lite osannolik!
Jag ska berätta något som kanske förvånar er, kanske gör det några av er rent av förbannade och kanske, mest troligt, är det ingen som bryr sig, men jag har inte läst Ulf Kvenslers omtalade och omtyckta thrillerroman Sarek. Därför kan jag inte jämföra Sarek med Brandmannen som alla andra tycks kunna. Men det kanske är bra?! Jag kunde blint gå in i Brandmannen när den kom som en överraskning från Ulf Kvensler och Albert Bonniers Förlag; utan förväntningar och förhoppningar…
Rå, kuslig och fasansfull!
En av de första personerna som jag började följa när jag startade min bokstagram var Christina Öhman. Hon höll då på att skriva sin debutroman om kråkan, allas vår favoritkaraktär. I våras fick jag äntligen chansen att läsa den. Här kan du läsa recensionen. I oktober i år var det dags för Under mörk jord…
Ojämn, mörk och något överraskande!
Lånaren är kanske inte en bok som jag själv hade valt att läsa. Jag läser sällan deckare och har aldrig gett mig på Camilla Grebes böcker, just av den anledningen. Men när jag fick frågan av Wahlström & Widstrand om jag ville läsa ”ny gastkramande spänning skriven av prisvinnande deckarförfattaren Camilla Grebe och debutanten Carl-David Pärsson?”, kände jag att ja, varför inte. Vi ger den en chans. Framförallt när den lutar mer åt en psykologisk rysare, än en sedvanlig deckare.
Obehaglig, välskriven och rå!
Under Svart Himmel, 2022
En av de första personerna som jag började följa när jag startade min bokstagram var Christina Öhman. Hon höll då på att skriva sin debutroman om kråkan, allas vår favoritkaraktär. Jag fastnade direkt för kråkan och visste att jag ville veta mer om henne. I vintras vann jag Under Svart Himmel hos Minna och det kan ha varit ett av mina lyckligaste moment i bokvärlden. Jag har sedan dess tänkt att jag bör vänta och läsa den under hösten. Men vem försökte jag lura egentligen?! Inte skulle jag kunna vänta nästan ett år på att få läsa den…