Då jag inte tycker om romantasy har jag inte brytt mig om att spana in Holly Blacks roman The cruel Prince. Jag har hela tiden trott att den är som A Court of-serien och att jag kommer att bli besviken. Men när Mius släppte den på svenska blev jag ändå nyfiken. Så, jag var glad att jag fick äran att läsa den… nå, föll den mig i smaken då, eller var den så som jag trodde?
Jag köpte Before Coffee Gets Cold på grund av dess vackra utsida och där blev det verkligen att utsidan gav insidan en chans, för jag tror inte att jag hade läst boken om jag inte hade fallit för omslaget. Tales from the Café eller Innan sanningen avslöjas som den heter på svenska tyckte jag inte var lika tillfredsställande när det kom till utsidan, då jag inte är ett fan av guld…
Men efter att ha läst den, kan jag säga att dess vackra insida har gett utsidan en särskild glans! Tack Akademius/Mius för att jag fick avnjuta den på svenska.
Lagom till halloween bestämde jag mig för att läsa Hanna Selins bok I ett hav av vargar. Den var med i den första bokboxen som jag fick från Seraf i våras och det var verkligen på tiden att jag läste den. Bokens vackra omslaget hade lockat på mig i flera månader men nu var det alltså äntligen dags att kliva in I Ett hav av vargar…
Det fina med att vara en del av bookstagram är alla fantastiska människor man träffar. En av dem första som jag träffade var Kristina Dowling. En sprudlande person som skiner lika starkt som solen. Snacka om att jag blev förvånad när hennes första bok fick titeln Eira Martel – Flickan av mörket?! Men ja, även solen har sina fläckar :). Jag har i två års tid velat läsa den, men det var inte förrän Eira Martell – Grimoarens hemlighet kom ut som jag faktiskt gav de båda böckerna en chans.
Sent, jag vet, men det heter ju bättre sent än aldrig. Och jag kan säga att jag är glad att jag väntade. Jag vet inte riktigt vad jag hade tagit mig till om jag hade läst första delen när den kom ut och sedan fått vänta TVÅ år innan fortsättningen. Nu läste jag del 2 direkt efter del 1 och jag är glad för det. Då böckerna är sammanlänkade har jag bestämt att min recension kommer att handla om Eira Martell 1 och 2.
En av de första personerna jag började följa när jag startade min bokstagram var Stina Rundqvist. Då visste jag inte att hon hade en bok på gång. Nu, tre år senare har jag haft äran att läsa hennes debutroman Näcken…
Fängslande, klaustrofobisk och ångestframkallande!
I somras fick jag äran att förhandsläsa Elina Kangas kortroman Springor av mörker. I veckan gav Seraf ut den och nu finns den alltså för allmänheten att läsa. Även om boken inte är längre än 107 sidor, hinner Elina skrämma slag på sin läsare både en och fem gånger…
Långdragen, repetitiv men också stundtals fängslande!
I april 2022 läste jag Sarah Penners roman Giftmakerskan och jag kan säga att jag fullkomligt älskade den. Så det var inte jättekonstigt att jag ville läsa hennes andra roman Sällskapet så fort den kom ut. Tack vare Harper Collins kunde jag det. Men den tilltalade mig inte alls på samma sätt som Giftmakerskan. Och om du stannar kvar, ska jag förklara varför.
Frustrerande, helande och omöjlig att inte tycka om!
Ann-Catrin Mattssons bokserie Jordfödd har tagit läsare med storm. Serien utspelar sig i det turbulenta 1600-talets Europa, där krig, politiska intriger, makt, övernaturliga krafter, vänskap och kärlek som vandrar genom tid och rum vävs samman till en spännande berättelse.
När den tredje delen; Arvet från Öst hamnade i mina händer i slutet av maj, trodde jag att jag skulle slänga mig in i den direkt då det var så efterlängtad. Men någonting höll mig tillbaka. En rädsla av något slag. En rädsla att den magi och kärlek som jag har känt för de föregående två böckerna; Dotter av Jord samt Varsel i Natten, kanske inte skulle infinna sig. Att lågan som brann så starkt i de föregående böckerna snart skulle slockna, eller åtminstone falna. Därför dröjde det tre månader innan jag vågade mig på att läsa den…
Det här var min första bekantskap med den högt hyllade R. F. Kuang och jag visste redan innan jag öppnade Babel att den låg långt utanför min bekvämlighetszon. Babel brukar vanligtvis jämföras med Donna Tartts roman Den hemliga historien och M.L. Rios roman If We Were Villains, två böcker som jag aldrig läst färdigt. Men ändå var detta en mycket efterlängtad läsning, då jag hade hört bra saker om den. Tack Albert Bonniers Förlag för att jag fick chansen att läsa den på svenska och tack bokklubben för att ni valde den som maj månads bok; det gjorde att den faktiskt blev läst. Men vad tyckte jag då?
Uppmaningen ”Döm inte en bok utifrån dess omslag” har väl de flesta av oss hört. Men gäller detsamma när man ska köpa böcker? Köp inte en bok utifrån dess omslag?! Jag har länge spanat in Toshikazu Kawaguchis roman Before the coffee gets cold just på grund av att omslaget tilltalade mig. Omslaget med den turkosa färgen, de mysiga cafémöblerna och den söta katten. Hur kan man inte vilja ha den? Att den dessutom verkar vara väldigt populär och väldigt omtyckt av alla som har läst den gjorde mig inte mindre benägen av att vilja äga den. Sommaren 2022 blev den äntligen min och i september samma år vågade jag mig på att ge dess insida en chans också. Och nu har den äntligen kommit på svenska. Tack Akademius/Mius för att jag får avnjuta den på svenska också.