Smart, annorlunda och innovativ!
När jag började läsa Pet trodde jag att jag skulle få läsa en ungdomsroman, lik vilken annan som helst. Men redan efter bokens inledande tre sidor visste jag att Pet inte alls var det jag trodde att den skulle vara… Tack Tranan för att jag fick äran att läsa.
Pet: Handlingen i korta drag
Pet utspelar sig staden Lucille, en plats där rättfärdiga ”änglar” har eliminerat alla monster och folket har segrat. Det här är en värld utan dåliga människor som gör dåliga saker. Det är i alla fall vad alla säger och det Jam har fått lära sig. Men en natt dyker en varelse upp från Jams mammas senaste målning. Den säger att den heter Pet och att den är på jakt efter ett monster som finns hemma hos Jams bästa vän.
Det borde inte finnas några monster att jaga. Blotta tanken på det betyder att Jam har levt i en lögn och det kan väl inte stämma?! Medan alla andra lever i förnekelse måste Jam bestämma sig för om hon tror på Pet och om hon ska vara med i jakten. Inte bara för att skydda sin vän, utan också för att ta reda på sanningen, hur smärtsam den än är. Men hur räddar du världen från monster, om ingen vill erkänna att de existerar? Och hur jagar man ett monster när man inte ens vet vad eller vem det är man letar efter?
Pet: Min läsupplevelse
När jag hör ordet ungdom, tänker jag på mina elever. Men ungdomarna i Pet är inte som mina elever och känns i mångt och mycket, yngre än mina elever. Därför föreställer jag mig att Pet är skriven för yngre ungdomar. Samtidigt rymmer romanen ett sådant djup och så många dimensioner att jag har svårt att tro att mina elever skulle förstå den fullt ut. Om jag ska vara helt ärlig, tvivlar jag på att jag har förstått den helt!
Så, även om jag till en början kände mig lite vilseledd av bokens kategorisering, blev jag i slutändan glatt överraskad. Redan efter tre sidor var jag tvungen att pausa en stund och reflektera över det jag just hade läst. Redan då visste jag att den inte skulle likna någon annan bok som jag hade läst. Trots att boken inte är mer än 240 sidor, tog det tid att läsa den, eftersom jag gång på gång behövde stanna upp, samla mina tankar och diskutera den med en kollega.
I grunden är Pet en samhällskritisk framtidsskildring som utmanar vår uppfattning om gott och ont, samt om vem som är en ängel och vem som är ett monster. Dels påminner den oss om att dåliga människor inte slutar existera bara för att vi vägrar erkänna att de finns. Dels om att vi måste stå upp mot dem som gör fel, även om de står oss nära.
Men det som gör boken mest kraftfull är den mångfald som presenteras. Här finns en stark representation och inkludering av intersektionella identiteter. Se bara på huvudkaraktären Jam som är svart, trans, och selektivt stum… Och det är bara några exempel. Tyvärr är rädd att mångfalden också kan vara bokens största svaghet. Jag befarar att Pet kommer att läsas och rekommenderas av dem som redan värnar om öppenhet. Medan den ratas av dem som föredrar att allt förblir som det alltid har varit… Och då tror jag att boken förlorar sitt syfte.
Slutsats
Pet är verkligen inte lik någon annan bok som jag har läst. Jag läste den i syfte att hitta en ny bok att läsa med mina elever, men efter att ha läst den tror jag tyvärr att den inte skulle förstås av mina elever. Den är för mångbottnad och metaforisk att budskapet skulle gå över huvudet på dem. Men jag kommer inte att ge upp hoppet… en dag ska jag lyckas läsa den med eleverna, för jag tycker att de behöver läsa den!