Jag köpte Before Coffee Gets Cold på grund av dess vackra utsida. Tales from the Café tyckte jag inte var lika tillfredsställande när det kom till omslaget, men vad tyckte jag om dess insida? Ja, du får väl läsa vidare för att se!
Before The Coffee Gets Cold: Tales from the Café: Handlingen i korta drag
Precis som dess föregångare är Tales from the Café uppdelad i fyra korta berättelser som binds samman av en ramberättelse kring det lilla kaféet på en liten bakgata i Tokyo. Detta kafé ser inte ut att vara mycket för världen. Men förutom sitt utsökta kaffe bjuder detta kafé sina besökare på en unik upplevelse. Chansen att resa tillbaka i tiden.
Men resandet in i det förflutna sker inte utan risker och kaféet har vissa regler du som reser i tiden måste förhålla dig till.
#1. Du kan endast träffa de som någon gång har besökt kaféet.
#2. Det finns ingenting du kan göra i det förflutna som kommer att förändra nuet.
#3. Det är bara möjligt att resa i tiden när du sitter på en speciell plats i kaféet. Den platsen är dock upptagen av en vålnad och du kan bara ta platsen när vålnaden har lämnat den.
#4. När du är i det förflutna får du inte lämna din plats.
#5. Du måste återgå till nuet innan ditt kaffe kallnar.
Den här gången möter vi i varje berättelse en man; den andre olik, som får chansen att resa tillbaka i tiden av olika anledningar. Den förste reser tillbaka i tiden för att träffa sin bästa vän som dog för 22 år sedan och den andre för att träffa sin döda mor vars begravning han inte kunde närvara på. Den tredje reser tillbaka i tiden för att träffa flickan han inte kunde gifta sig med och den siste, en gammal polisinspektör, för att träffa sin fru som han inte kunde rädda. Men förutom att lära känna dessa nya individer, får vi också en djupare förståelse och bakgrund till några av de karaktärerna vi mötte i första boken.
Before The Coffee Gets Cold: Tales from the Café: Min läsupplevelse
I november när jag köpte Tales from the Café var jag rädd för att börja läsa den. Även om jag inte var helt golvad av ettan tyckte jag om den och jag var rädd att den andra delen inte skulle göra den första delen rättvisa. Dessutom var jag rädd att den skulle vara för lik den första boken. Men i det här fallet behövde jag inte oroa mig. I det här fallet tyckte jag att andra boken var mycket, mycket, mycket bättre.
Även om fabeln i stort sett var densamma, gillade jag karaktärerna i den här boken mer än i första. Och jag är glad att jag fick komma vålnaden närmare. Jag fastnade för vålnaden i första boken; kvinnan som återvände till det förflutna men inte hann tillbaka till nuet innan kaffet blev kallt och fastnade i ett tidsgap mellan det förflutna och nuet. I den här boken fick jag veta mer och jag hoppas att vår bekantskap utvecklas ännu mer i nästa bok.
Den här enkla men vackra berättelsen berättar historien om människor som möter och gör upp med sitt förflutna för att kunna gå vidare med sina liv. Den här boken handlar om kärlek, förlust, sorg och skuld. Om döden. I varje berättelse är döden närvarande, precis som den är det i våra liv. Döden är oundviklig del av livet, men den får inte hämma oss. Hindra oss. Även om boken utforskar djupa, svåra och mörka ämnen, lämnar den läsaren med en lätt känsla. Känsla av frihet. Lättnad.
Jag saknade något extra i första boken. Något som fick mig att brista, men i den här boken fanns det gott om det. Jag läste boken med en klump i halsen och när sista berättelsen var slut rann tårarna. Jag förstår nu varför den här serien är så hyllad och jag längtar efter att få läsa den tredje och sista delen i serien.
Slutsats
Tales from the Café bjuder på humor, sorg, vänskap, gott kaffe och mysiga pratstunder vänner emellan. Den får läsaren att genom karaktärerna konfrontera sina egna tankar och känslor kring svåra ämnen. Det är unikt och det är hjärtskärande! Jag tyckte att karaktärerna i första boken var ensidiga, men här fanns både nyanserna och djupet. Här kom jag karaktärerna nära och blev oerhört berörd av deras berättelser. Den här boken kan vara årets starkaste läsupplevelse!