Innan kaffet kallnat – Toshikazu Kawaguchi

Bitterljuv, värmande och tankeväckande!

Uppmaningen ”Döm inte en bok utifrån dess omslag” har väl de flesta av oss hört. Men gäller detsamma när man ska köpa böcker? Köp inte en bok utifrån dess omslag?! Jag har länge spanat in Toshikazu Kawaguchis roman Before the coffee gets cold just på grund av att omslaget tilltalade mig. Omslaget med den turkosa färgen, de mysiga cafémöblerna och den söta katten. Hur kan man inte vilja ha den? Att den dessutom verkar vara väldigt populär och väldigt omtyckt av alla som har läst den gjorde mig inte mindre benägen av att vilja äga den. Sommaren 2022 blev den äntligen min och i september samma år vågade jag mig på att ge dess insida en chans också. Och nu har den äntligen kommit på svenska. Tack Akademius/Mius för att jag får avnjuta den på svenska också.

Innan kaffet kallnat: Handlingen i korta drag

Innan kaffet kallnat är roman uppdelad i fyra korta berättelser som binds samman av en ramberättelse kring det lilla kaféet på en liten bakgata i Tokyo. Detta kafé ser inte ut att vara mycket för världen. Men förutom sitt utsökta kaffe bjuder kaféet sina besökare på en unik upplevelse. Chansen att resa tillbaka i tiden.

I varje berättelse möter vi en kvinna; den andra olik, som får chansen att resa tillbaka i tiden av olika anledningar. Den första reser tillbaka i tiden för att konfrontera den partner som lämnade henne och den andra för att motta ett brev från sin make vars minne har börjat blekna. Den tredje reser tillbaka i tiden för att se sin syster en sista gång och den fjärde för att möta dottern hon inte fick chansen att lära känna. De fyra berättelserna handlar alla om förlustens och sorgens olika nyanser.

Men resandet in i det förflutna sker inte utan risker och kaféet har vissa regler du som reser i tiden måste förhålla dig till.
#1. Du kan endast träffa de som någon gång har besökt kaféet.
#2. Det finns ingenting du kan göra i det förflutna som kommer att förändra nuet.
#3. Det är bara möjligt att resa i tiden när du sitter på en speciell plats i kaféet. Den platsen är dock upptagen av en vålnad och du kan bara ta platsen när vålnaden har lämnat den.
#4. När du är i det förflutna får du inte lämna din sittplats.
#5. Du måste återgå till nuet innan ditt kaffe blir kallt.
Och trots att karaktärerna inte kan ändra nuet genom tidsresan, förändras varje kvinna som ett resultat av tidsresan.

Innan kaffet kallnat: Min läsupplevelse

Det finns böcker som har en helande inverkan på läsaren. Som inger ett lugn och omsluter läsaren med en varm känsla. Innan kaffet kallnat är en sådan bok. Likt en god kopp kaffe en kall, grå och regnig dag, värmer den här boken mitt hjärta och omsluter mig med ett lugn. Jag kände mig helad och redo att ta itu med livet när jag hade läst ut den. Det är något eggande att läsa om människor som tar itu med sådant som har ätit på dem inifrån. När de får stänga de dörrar som har stått öppna och fört med sig ovälkomna gäster. När de får ett avslut. Budskapet författaren vill förmedla är att vi inte ska vänta med att berätta för folk vad de betyder för oss; imorgon kan det vara sent.

Jag älskade den sista berättelsen i boken. Även om jag tyckte om alla fyra på sitt sätt, var den sista helt klart den starkaste. Den överraskade mig och fick mitt hårda hjärta att vackla något. Jag älskade också vålnaden. Kvinna som återvände till det förflutna men bröt mot den sista regeln. Hon hann därför inte tillbaka till nuet innan kaffet blev kallt. Nu är hon fast i ett tidsgap mellan det förflutna och nuet. Eftersom jag redan har läst tre böcker i den här serien vet jag mer om henne och därför älskar jag hennes berättelse. Trots att jag tyckte om många delar ned den här romanen, saknade jag något och blev aldrig så berörd som jag hade hoppats på, men jag vet med mig att bok två och tre inte gör mig besviken på den fronten.

Slutsats

Innan kaffet kallnat bjuder på avskalad prosa, rika miljöbeskrivningar och rikt bildspråk, inslag av magisk realism och humor, tankeväckande frågor samt intressanta berättelser. Men den bjuder även på något ensidiga karaktärer och ganska många repetitiva delar, vilket får den ganska korta boken att ibland kännas något utdragen. Jag vill ändå säga att den är så värd en läsning och att jag med facit i hand (efter att ha läst två böcker till i serien) kan säga att den här boken för mig blev en skakig början på en fortsatt underbar resa i Kawaguchis värld.