Naken, intim och slående vacker!
Hösten 2021 läste jag Varje Minut av Emilie Nicole. Jag minns att att jag tyckte att var en bok med ett otroligt vackert språk och en viktig handling. Jag tilltalades av den på så många olika plan och jag visste redan då att Emilie var någon att räkna med. Hon hade fått språkets gåva. Hennes ord gav liv. Mening. Kraft. Samtidigt som jag tyckte om det vackra språket, tyckte jag att det kanske motarbetade handlingen.
Det skulle dock dröja tre år innan Emilie Nicole kom ut med en ny bok, denna gång samarbetade språket och handlingen som mycket bra. Tack Emilie och Visto för att jag fick läsa Kosmos Kärlek.
Kosmos Kärlek: Handlingen i korta drag
I Emilie Nicoles diktsamling Kosmos Kärlek rör vi oss i omloppsbanor runt hjärtat, genom galaxer av begär, sorg, lycka och ensamhet.
Boken bygger på kärlekens olika faser. Genom fyra kärlekshistorier, gestaltade som årstider, skildrar Emilie Nicole hur kärleken både flammar upp och falnar som en del av livets naturliga gång. Precis som kosmos fortsätter sin bana, gör också kärleken det. Det som en gång kändes förlorat kan en dag hitta en ny väg. Den falnade kärleken kan lämna plats för en ny kärlek att växa.
Kosmos Kärlek: Min läsupplevelse
Jag gillar att Emilie Nicole låter språket ensamt bära och förmedla känslorna. Jag njöt verkligen och ville vårda varje ord. Varma, smekande och lovande ord. Det är naket och ärligt, intimt och vackert. Det finns något ödmjukt i Emilie Nicoles ton; en villighet att lyssna på det som inte längre talar, att försöka förstå det förflutna utan att döma det. Och jag sveps med. Med kropp och själ.
Dikternas kärna ligger i en tydlig dualitet; kärleken som ömtålig och kraftfull, jordnära och himmelsk, hoppfull och smärtsam, ljus och mörk, vacker och ful. Varje kärlekshistoria lämnar spår inom oss. Spår som också formar oss. Dikterna visar hur kärlek kan vara den mest förlösande kraften i våra liv, men också den som sårar oss djupast. Dikterna handlar dock inte enbart om romantisk kärlek, utan också om människans eviga sökande efter mening, samhörighet och förståelse samt om den känslomässiga tomheten som följer när något stort har tagit slut.
i nattens mörker famlar jag blint
efter allt jag gett för kärlek
efter all kärlek jag vattnat och strålat över
nästan slocknat för
i hopp om att den ska bära frukt
är jag redo att vilanär rymdens mörker flyter samman med jordens
vandrar jag tillbaka genom kosmos
hem till mig
Sina 44 sidor till trots, lyckas Kosmos Kärlek beröra. Här får känslorna plats. Det är inte bara en samling dikter att läsa, utan även upplevelser att sjunka in i. Samlingen talar till den som blivit förälskad, till den som har mist, till den som längtar och till den som försöker förstå vad meningen med livet är. Men framförallt erbjuder den tröst.
Om jag fick önska något, skulle det vara en tydligare form på dikterna så att jag fick bättre flyt i läsningen, samt lite mer ”läsa mellan raderna”. Men i övrigt är jag nöjd.
Slutsats
För den som älskar poesi, där bildspråk och känslor får ta stor plats, är Kosmos Kärlek ett verk att läsa och avnjuta. Men jag skulle kunna tipsa även dig som är en ovan läsare av poesi att smaka på den här. I både form och stil påminner den snarare om korta noveller, än klassisk poesi. Så låt inte genren; poesi, avskräcka dig!