Tack vare dig – Linnéa Engman

Söt, mysig men något oklar!

I Serafs Sommarbox för 2025 kom två böcker och vilken dröm för alla romanceälskare! 💕⁠

Boxen innehåller två signerade romancepärlor:
🌸 Tack vare dig av @linneaengman.author
🌸 Helt naturligt att falla för dig av @anneliemannerstrom – en fristående uppföljare till Ingen konst att falla för dig⁠.

Här får ni läsa min recension av Tack vare dig!

Tack vare dig: Handlingen i korta drag

I Tack vare dig möter vi Iris. Iris, som precis fått avslag på ännu ett jobb, letar efter någonting som kan bedöva besvikelsen. En drink, kanske. En ny början, om hon har tur. Hon snubblar in på Tre Krus. En charmig men nedgången krog. Där möter hon den buttra krögaren Kasper. En stor och tatuerad man som är långt ifrån gästvänlig.

Iris ser möjligheter där andra ser förfall och föreslår Kasper sin hjälp för att rädda hans älskade krog. Och Kasper har inget annat val än att gå med på avtalet för att hålla verksamheten flytande.

Trots irritation och försiktighet spirar en attraktion mellan dem. Iris med sin soliga personlighet utmanar Kaspers butterhet och kontrollbehov. De är varandras motsatser, på ytan, men kanske är det därför det slår gnistor om dem. Kanske kan de hjälpa varandra att börja om. På riktigt.

Tack vare dig: Min läsupplevelse

Jag kastar mig in i Tack vare dig med förväntningar på charm, värme och klassisk ”grumpy vs. sunshine”-kemi. Och på många sätt får jag precis det. Berättelsen om Iris, som snubblar in i en nedgången bar och möter den motvillige ägaren Kasper, har alla ingredienser för en modern romance. Men ni vet alla vad jag tycker om romance vid det här laget…

Jag tycker att allting går väldigt snabbt här och ibland är jag tvungen att gå tillbaka för att se om jag har missat någonting. Kemin finns där från start, ingen snack om saken. Men relationen mellan dem utvecklas sedan alldeles för snabbt. Ena stunden är de irriterade och misstror varandra, för att i nästa stund vara förälskade och känna så mycket tillit till varandra. Jag hänger liksom inte med i svängarna. När gick det från kemi till förälskelse?

En annan sak som kanske skavde och irriterade mig var de trasiga familjerelationerna och att varken Iris eller Kasper vågade berätta vad de ville med sina liv. Alltså det här är två vuxna personer, men ändå låter de sina föräldrar styra och ställa, i deras liv. Det är liksom orimligt, speciellt med tanke på att de inte verkar ha en bra relation till familjen till att börja med. Det finns liksom ingenting att förstöra?!

Men, trots mina invändningar är jag är inte helt negativ. Det finns en värme i Engmans språk som gör att jag känner mig trygg i hennes berättelse. Jag gillade stämningen. Miljön. Den gamla puben var så levande att jag förflyttades dit. Linnéa Engman bygger upp ett litet universum där små detaljer, från klirrande glas till rostiga kranar, säger mycket om både platsen och människorna där. Det är lätt att trivas där. Engman vet vad hon gör och hon gör det med hjärta. Se bara på Iris. Vilken solstråle. Jag kanske inte hade gillat henne i verkliga livet; lite väl positiv och intensiv – men här fungerar hon. Hon är stark, tar initiativ och räds inte för att kliva in i en till synes hopplös situation. Och jag avgudar henne för det!

Slutsats

Tack vare dig är som en kopp varm choklad en regning dag; mysig, söt och precis vad man behöver ibland. Iris, påminner mycket om en av mina favoritkaraktärer genom tiderna, Lou, från Jojo Moyes Livet efter dig och det gör mig så lycklig!

Lämna en kommentar