Charmig, välskriven och lagom!
I vintras valdes jag ut till att bli en av Serafs ambassadörer. Den andra boken som jag fick hem i mitt uppdrag som ambassadör var Våren jag fann mig av Angelica Jackson-Skarenstedt. En feelgood-romance som utspelar sig i den Gotländska idyllen, och handlar om att ge upp gamla drömmar för att ge plats för nya. Alltså en roman med goda premisser, men vad tyckte jag efter att ha läst den?
Förutsägbar, platt och full av kvinnohat!
Lucy Scores serie om det lilla samhället Knockemout är kanske en av de mest återkommande i mitt flöde. Böckerna med blommor på i ljusblått, rosa och lila. Sockersöta. Drömmande och oskyldiga. Men efter att ha läst Allt vi aldrig kom över, boken med det ljusblåa omslaget, vet jag att skenet bedrar. Efter att ha läst Allt vi aldrig kom över trodde jag att jag var färdig med Lucy Score. Men när Printz överraskade mig med, Allt vi försöker dölja, den andra delen i serien kände jag att jag var tvungen att läsa den. Kunde detta rosa omslag med liljekonvaljer på överraska mig?!
Hjärtskärande, djupt rörande och överraskande!
Jag läste Sambo på försök av Beth O’Leary för två år sedan och jag älskade den djupt, innerligt och fullkomligt. Därför var det inte så konstigt att jag ville läsa The No-Show när den gavs ut på svenska. Tack Printz för att jag fick chansen att avnjuta denna varma och hjärtskärande roman!
Tankeväckande, naken och intim!
I somras fann jag Graham Swifts novell Mothering Sunday i ett av bokskåpen i Kalmar och bestämde mig för att den fick flytta in till mig. Inte för att jag visste någonting om den, utan för att den tilltalade mig på något udda sätt. Eller om den skrämde mig lite. Hur som gav jag den en chans och jag kan säga att jag hann känna många känslor trots bokens relativt få sidor.
Överhypad, stundtals barnslig och fascinerande!
I december fick jag ett fantastiskt paket från Gondol. I paketet fanns Fourth Wing och dess efterträdare Iron Flames.
Jag kan nog säga, utan att det skulle kännas som en lögn, att Fourth Wing är 2023 års mest hypade bok. Jag vet inte riktigt hur och när det hände, men helt plötsligt var den överallt. Folk läste den, folk pratade om den och folk älskade den. Otroligt farligt. Och när jag skulle välja 2024 års första bok, var det med en skräckblandad förtjusning som jag tog mig an Fourth Wing, en populär och omtyckt bok. Kommer den att leva upp till förväntningarna?
Invecklande, förvirrande och handlingslös!
I nästan ett års tid hade jag gått och väntat på uppföljaren till Atlas – de utvalda och när Bokfabriken var snälla och skickade ett exemplar av Atlas Paradoxen till mig att läsa, var jag nog den lyckligaste på jorden. Äntligen…
Underhållande, dråplig och het!
Det var ju alldeles för länge sedan jag skrev en recension om en romantisk komedi där huvudkaraktären Olive tvingas fejkdejta någon hon inte drar jämnt med från början… Skämt åsido men när jag läste Osmekmånad reagerade jag inte på att en av huvudkaraktärerna hette Olive. Alltså samma sak som en av huvudkaraktärerna i Kärlekshypotesen som jag hade läst bara månaden innan. Det är först nu som de facto slår mig. Men trots att de hade sina likheter är de också väldigt olika och läs och häpna, jag gillade dem båda lika mycket!
Charmig, nördig och otroligt förutsägbar!
Jahopp, då var det dags för ännu en TikTok-sensation. Den här gången är det Ali Hazelwoods debutroman Kärlekshypotesen som Modernista har gett ut på svenska som står på tur. Kommer den att överraska eller som tidigare TikTok-senastioner att göra mig besviken? Tja, läs vidare och se efter…
Platt, oengagerande och nonchalant!
Tidigt i 2023 fick jag hem Ulrika Ljunggrens roman Under en italiensk sol. Jag hade bara månaden innan läst Emma Hambergs Je m’appelle Agneta på samma tema och älskat den. Därför trodde jag att Ljunggrens bok också skulle tilltala mig men nä vi klickade inte alls… Tack Norstedts för att jag fick läsa!
Charmig, varm och lite smått overklig!
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Förra året läste jag min första julroman av Sarah Morgan Kristallklara nätter i juletid. Och i år läste jag min andra julroman av henne; Insnöade till jul som också blev årets sista bokklubbsbok. Tack Harper Collins för att jag fick läsa.