Kraftfull, träffsäker och allvarsam!
Varje år bestämmer jag mig för att återvända till Japan via böckerna, eftersom det är något med Japan som lockar. Allting är alltid så tillrättalagt och till synes perfekt, men under ytan pyr de verkliga känslorna. Förra året hjälpte Tranan mig att förverkliga detta löfte genom Mieko Kawakamis roman Alla nattens älskare som kom i ett väldigt snyggt och genomtänkt paket.
Alla nattens älskare: Handlingen i korta drag
Mieko Kawakamis roman Alla nattens älskare handlar om Fuyuko Irie. Hon är 34 år gammal och lever ett ensamt liv som frilansande korrekturläsare i Tokyo. Ett yrke som speglar hennes noggranna, nästan tvångsmässiga natur. När hon en dag får syn på sin spegelbild i en varuautomat hittar hon bara ett ord för att beskriva sig själv: bedrövlig. Hon inser att hon bara låtit livet hända. Hennes 34-åriga liv präglas av ensamhet och brist på meningsfulla relationer. Hon har få sociala kontakter och känner inte att hon hör hemma någonstans. Inte heller har hon några passioner, eller någonting att längta efter.
För att döva sin ångest tar hon ibland alkoholen till hjälp, men det går snart upp för henne att hon också behöver bearbeta de smärtsamma minnena hon bär på. En vändpunkt inträffar när hon inleder en relation med en man. Denna relation, om än komplex och problematisk, väcker någonting inom henne, men räcker det för att skänka livet mening?
Alla nattens älskare är en stillsam roman om en vilsen kvinnas sökande efter mening. Men det är lika mycket en roman om ensamhet och utanförskap, som om att hitta modet till att vara sårbar och vilja förändras.
Alla nattens älskare: Min läsupplevelse
När jag fick frågan om jag ville läsa den här romanen hade jag ingen aning om vad jag kunde förvänta mig. Men jag brukar gilla böcker skrivna av japanska författare, så det bådade gott. Och precis som andra böcker skrivna av japanska författare är även denna väldigt delikat. Med de inledande orden suger Mieko Kawakami in mig i berättelsen:
Varför är natten så vacker? När jag vandrar runt mitt i natten kommer jag att tänka på att Mitsutsuka-san en gång sa att det säkert beror på att världen blir hälften så stor på natten. Jag räknar ljusen. Jag räknar nattens ljus. De röda trafikljusen som dallrar som om de vore fuktiga trots att det inte regnar. Raderna av gatlyktor. De snabbt förbifarande bilarnas lyktor. Lamporna i fönstren. Mobiltelefonerna i händerna på människor på väg ut eller tillbaka hem. Varför är natten så vacker? (Mieko Kawakami, 2024;7)
Och med sin stillsamma och långsamma prosa håller hon fast i mig genom hela berättelsen. Genom språket skapar Kawakami en närhet mellan Fuyuko och mig som läsare. Romanen är inte driven av yttre händelser, då sådana knappt existerar, utan av Fuyukos reflektioner och tankar. Det gör att jag lär känna hela henne och att jag sympatiserar med henne. Jag är med henne i allt hon gör, men framförallt är jag med henne när hon försöker hitta sin plats inom ramen för hur en kvinna bör agera och uppträda i enighet med samhällets normer och förväntningar. Hon ifrågasätter de traditionella japanska könsnormerna och söker efter sätt att vara kvinna på sina egna villkor. Och jag hejar på!
Alla nattens älskare är på samma gång ledsam som komisk, allvarlig som lättsam och mörk som ljus. Jag vill både sluka den i ett nafs och ta god tid på mig att läsa för att smälta den. Och det är det senare jag väljer. Jag läser den långsamt och drar ut på den, stannar upp för att tänka på det jag har läst och för att reflektera, det tar sin tid, men det är det värt.
Slutsats
Alla nattens älskare är en unik, kraftfull, träffsäker och lagom skruvad berättelse om att våga gå sin väg. Boken är en provokativ och tankeväckande läsning som får läsaren att tänka till. Boken är lämplig för personer som är intresserade av feministisk litteratur och unika berättelser med en stillsam prosa.