Originell, komplex och berörande!
Tack Albert Bonniers förlag för att jag fick äran att läsa Imorgon x 3 av Gabrielle Zevin! Jag ska vara ärlig och säga att jag nog aldrig hade valt att läsa en bok om spel om det inte hade varit för bokstagram. Anledningen till det är att jag inte har någon relation till spel. Jag har aldrig varit en spelare. Visst jag har spelat spel, men aldrig sett mig själv som en spelare. Jag är liksom en sådan som hoppar med när min spelkaraktär ska hoppa för att jag tror att det ska hjälpa hen i spelet. Hade du sagt att jag med mina spelerfarenheter, eller snarare bristen på dem, sommaren 2023 skulle läsa en bok som handlar om just spel, skulle jag säga att du var tokig. Men här är vi nu…
Imorgon och imorgon och imorgon: Handlingen i korta drag
Imorgon x 3 är en bok om många olika saker. Om videospel som både en metafor för den riktiga världen, och ett sätt att finna glädje för och i densamma. En bok om att vara blandras i USA. Om konst. Om misslyckanden, missade möjligheter, uthållighet, sjukdom, död, smärta, rasism, makt och psykisk ohälsa. Men framför allt är det en bok om vänskap och kärlek. Om Sam och Sadie, Sam och Marx, Sadie och Marx.
Boken börjar med att Sam och Sadie träffas på ett sjukhus. Året är 1987. Sadies syster genomgår en cancerbehandling, medan Sam håller på att återhämta sig från en svår bilolycka. Sam och Sadie förenas i sin kärlek till videospel. Sadie blir en integrerad del i Sams liv och hans tillfrisknande. Men när livet kommer emellan skiljs de två vännerna åt. Tiden går, åtta år för att vara specifik. Sam och Marx är nu rumskamrater på Harvard. Marx är en blivande skådespelare medan Sam fullföljer sin passion för att skapa spel. En dag råkar Sam av en slump träffa Sadie på campus. Hon ger honom ett spel som hon jobbar på. Ett spel som han och Marx senare samma dag spelar och resten är spelhistoria.
I boken får vi följa med på trions resa när de bygger ett framgångsrikt spelbolag tillsamman. När de skapar fantastiska och kreativa spel tillsammans. Som läsare får vi följa topparna och dalarna i deras relationer. Allt det föränderliga i att växa upp. Se samhället förändras och utvecklas. Men vi kan också finna lugn i att det som aldrig förändras, oavsett hur stormigt allt annat är; det enda konstanta i deras liv är deras kärlek till spel och genom den kommer de att hitta rätt.
Imorgon och imorgon och imorgon: Min läsupplevelse
Jag är rädd att mina ord inte kommer att göra den här boken rättvisa eller räcka till för att beskriva min läsupplevelse. Kort och gott kan jag skriva; Imorgon och imorgon och imorgon går inte att beskrivas, den måste läsas och upplevas.
Men jag väljer istället att ta med dig på en liten resa. Du står vid resans startpunkt och trots att du är omgiven av människor, känner du dig ensam. Men så faller din blick på någon som väcker något i ditt hjärta. I er ”Zweisamkeit” finner ni varandra och blir varandras livlinor under resan. Dynamiken i er relation kommer, under resans gång, att kompliceras av kärlek, svartsjuka och missförstånd. Av andra människor. Ni är båda stolta, arroganta, komplexa, upprörande, och envisa. Men ni är också ärliga, kärleksfulla, mänskliga och verkliga.
Under resan kommer ni att lida. Ni kommer att känna smärta och komma döden nära. Men ni kommer också att skratta, spela spel och skapa liv tillsammans. Ibland kommer ni att välja olika vägar till er slutdestination, men oroa dig inte. Ni kommer att hitta varandra. För ni var menade för varandra. När ni har nått slutdestinationen kommer du att klamra dig fast. För du vet att ingenting du har upplevt tidigare, kan mäta sig med den här resan. Det här är en historia om den största av alla kärlekar. Kärleken som tar sig genom och bortom tid, rum, normer och kön.
Jag älskar den här boken för att varje del är ett nytt resmål, och del VII är favoriten. Den krossar, sårar och upprör. Samtidigt som delen är det starkaste, mäktigaste och vackraste som någonsin existerat i en bok. Och jag älskar den här boken för att den är välskriven, komplex, tankeväckande och originell. För att den inte liknar någonting annat som jag tidigare har läst.
Slutsats
Jag läste någonstans att den här boken inte passar alla, men det tycker jag att den gör. Alla som har en puls bör läsa den. Den bör inte begränsas till bara spelare. Det är inte rättvist mot vare sig boken eller Gabrielle Zevin, konstnären som har skapat detta mästerverk. Jag kommer att minnas och älska den här boken imorgon och imorgon och imorgon…