Våldsam, djärv och osannolik!
A Court of … – serien av Sarah J. Maas är inte bara en spännande fantasy-serie med rikt och detaljerat världsbygge, utan också en berättelse om karaktärernas personliga resor och utveckling. En serie fullproppad med magi, fantasi, äventyr, intriger, fasansfulla odjur, sagolika väsen och kärlek. Det är en serie som alla verkar älska, men hur föll den mig i smaken då? Kan finns någon spoiler – om det nu går att spoila något som är så omskrivet.
Djup, lärorik och hjärtskärande!
Jag köpte Before Coffee Gets Cold på grund av dess vackra utsida. Tales from the Café tyckte jag inte var lika tillfredsställande när det kom till omslaget, men vad tyckte jag om dess insida? Ja, du får väl läsa vidare för att se!
Vass, intensiv och sjuhelvetes rolig!
Under 2021, efter att min kusin hade tipsat mig om den, läste jag The Girl Who Could Move Sh*t with Her Mind. Jag var helt salig. Och utmattad. Det kändes som att jag hade sprungit ett maraton, flera gånger om. Tempot i boken var högt och det gällde verkligen att hålla i sig i svängarna, annars kastades man omkull. Jackson Ford kan det där med att greppa tag i läsaren och jag visste att jag var såld. Jag visste att jag skulle läsa allt han skrev i fortsättningen. Ett år senare var jag äntligen redo att läsa fortsättningen på Teagan Frosts äventyr och nu tror jag att jag har lyckats samla mina tankar om den. Men jag ber om ursäkt redan innan. Ingenting jag skriver här kommer att göra den här boken rättvisa…
Våldsam, magisk och nervkittlande!
En bok som Jennifer rekommenderade mig att läsa i min 2022-års #12challenge var Caroline Hurtigs roman Den röda falken. Förutom att den var väldigt populär bland mina fantasy-älskande bokvänner, visste jag inte så mycket om den. Den var alltså lite av ett oskrivet blad för mig och det var det som var så spännande med den. Jag gick in i läsningen helt förutsättningslöst.
Förtrollande, vacker och ett språkligt mästerverk!
Sedan det spännande slutet på Dotter av Jord har jag längtat efter uppföljaren. Jag har försökt luska. När det inte har gått har jag försökt locka och pressa Ann-Catrin Mattsson. Kräva att hon skulle jobba snabbare! Jag behövde veta hur det gick för Ailea och Roderic. Kunde hon inte förstå det? Men jag fick snällt vänta och vänta och vänta. I november kom dock, äntligen, lyckan på posten. Då hade jag Varsel i Natten i min ägo. Den kom i ett blått, vadderat kuvert. Med doft av lavendel och smak av choklad. Jag ska nu försöka att skriva mina tankar om den, utan att avslöja något samtidigt som jag gör min läsupplevelse rättvisa. Vi får väl se om jag lyckas…
Kraftfull, mörk och ofta krävande!
En bok som Natalie rekommenderade mig att läsa i min #12challenge förra året var Eto Moris roman Colorful. Då jag tyckte att omslaget var otroligt tilltalande la jag till den på min lista och fram till att jag började läsa den nästan ett år efter att den hade rekommenderats till mig visste jag inte vad den handlade om. Eller vad jag kunde förvänta mig.
Mörk, hemlighetsfull och invecklande!
Det finns böcker som ständigt dyker upp i mitt flöde. Böcker som älskas eller hatas av läsare. Böcker som läsare älskar att hata eller hatar att älska. En av dem där vattendelarna är Atlas – De utvalda (The Atlas Six) av Olivie Blake. Hade det inte varit för att Bokfabriken släppte översättningen av den, vet jag inte om jag hade läst den. Men nu när den finns på svenska, tänkte jag att jag lika gärna kunde ge den en chans. Tack Bokfabriken för att ni gav mig den chansen! Jag känner mig som en av de utvalda!
Bitterljuv, värmande och tankeväckande!
Uppmaningen ”Döm inte en bok utifrån dess omslag” har väl de flesta av oss hört. Men gäller detsamma när man ska köpa böcker? Köp inte en bok utifrån dess omslag?! Jag har sedan en tid tillbaka spanat in Toshikazu Kawaguchis roman Before the coffee gets cold just på grund av att omslaget tilltalade mig. Omslaget med den turkosa färgen, de mysiga cafémöblerna och den söta katten. Hur kan man inte vilja ha den? Att den dessutom verkar vara väldigt populär och väldigt omtyckt av alla som har läst den gjorde mig inte mindre benägen av att vilja äga den. I somras, efter ett besök på SF-bokhandeln, blev den äntligen min och i september vågade jag mig på att ge dess insida en chans också.
Händelserik, äventyrlig och övermäktig!
När en Kalmarbo släpper en roman, då läser jag den. Oavsett vad jag tycker om genren romanen tillhör. Det är det jag gör. Jag hade i flera veckor följt Johan Arvidssons artikelserie i Kalmarposten: Så gick Johan Arvidsson från idé till författare och avundats honom. Tänk att ha det modet. Att ta det steget. När vi i somras hamnade i samma nummer av Kalmarposten hörde han av sig och frågade om jag ville läsa. Jag sa ja, trots att fantasy-genren inte är den genre jag trivs bäst i. Men vi Kalmarbor måste hålla ihop… Tack för att jag fick läsa!
Nytänkande, gotisk och mystisk!
Innan 2022 hade jag varken hört talas om Laura Pohl eller hennes bok The Grimrose Girls. Men när mina kära följare på bokstagram fick tipsa mig om böcker att läsa under detta år, dök Pohls namn upp. Tipset kom från Bettie och jag kände direkt att det var en bok för mig. Det är en roman där Pretty Little Liars möter Once Upon A Time och där Pohl blandar in mörka sagoelement i ett klassiskt tonårsmysterium. Fungerar det då? Läs vidare och se!