Varm, oemotståndlig och lite galen!
I höstats fick jag hem Christin Magdus debutroman Miss Lyckad. Förutom att omslaget var otroligt snyggt, visste jag inte så mycket om boken. Så när jag i januari började läsa den hade jag inga förväntningar alls och oj, vilken resa det blev. Tack så mycket Bookmark Förlag för att jag fick njuta av denna bubblande bok!
Miss Lyckad: Handlingen i korta drag
Amanda hade allt planerat: hon skulle hoppa av läkarlinjen, bli konstnär och leva lyckligt i alla sina dagar tillsammans med sin pojkvän. Men livet har andra planer. Målandet går trögt, pojkvännen gör slut, inte ens katten vill vara med henne och det enda hon lyckas med är att sälja strumpor. Alltså långt ifrån det liv hon drömde om.
En dag, i ett ögonblick av desperation, provar hon en förlovningsring. Och det hade varit okej med det, berättelsen hade kunnat sluta här. Om det inte var så att hon just i denna stund möter sitt ex och hans nya tjej som ska testa förlovningsringar. För att rädda ansiktet ljuger Amanda att hon är förlovad och ska köpa sin förlovningsring, eftersom hennes fästman inte hinner. Den lilla lögnen får snart egna ben och innan hon vet ordet av, förväntar sig både hennes familj och vänner att snarast träffa hennes mystiske fästman.
Lösningen blir Panglos, en charmig främling som helt ovetandes dras in i Amandas lögner. Men ju mer hon ljuger, desto suddigare blir gränserna mellan fantasi och verklighet.

Miss Lyckad: Min läsupplevelse
Så… var börjar jag nu? Jag vet ju att vad jag än skriver här kommer det inte riktigt göra min läsupplevelse av Christin Magdus roman Miss Lyckad rättvisa. Men jag måste försöka, för jag avgudade den här boken. Det är en hjärtevärmande, uppfriskande, udda, charmig, dråplig och väldigt engagerande berättelse om att våga vara sig själv och om hur långt vi ibland går för att verka lite mer lyckade än vi känner oss.
Magdu behöver inte anstränga sig för att vara rolig. Hon bara är det, och jag avundas henne den förmågan. Att läsa den här boken kändes som att umgås med någon som alltid får en att skratta, men som också kan få en att tänka till. Jag skrattade högt åt alla de absurda, pinsamma, underbara och dråpliga situationer som Amanda hamnar i. Jag skrattade åt det nät av lögner hon satt fast i, hennes paniklösningar, hennes dialoger och hennes elände. Och ändå, mitt i allt detta skrattande kände jag en ömhet för henne. För hon är inte bara rolig, hon är mänsklig. Hon är rädd för att inte räcka till. För att inte vara lyckad, älskad och beundrad. Och just därför gör hon så många fel och jag älskar henne för det. Jag bryr mig om henne. Jag vill att hon ska lyckas och att hon ska hitta hem i sig själv.
Så, det jag vill säga är att jag älskade hur humor och svärta gick hand i hand. Miss Lyckad är lättsam, samtidigt som det finns undertoner av ensamhet, skam och längtan i den. Det finns stunder där skrattet fastnar i halsen, och man inser att Amanda håller på att förlora sig själv i sina försök att göra alla andra tillfreds. Nej, jag kanske inte alltid förstod Amanda, men jag njöt alltid av hennes sällskap.
Slutsats
Miss Lyckad är feelgood när den är som bäst. Den är rolig, varm, lite galen och full av hjärta och själ. Jag kan tänka mig att Christin Magdu log när hon skrev den här boken, för jag log när jag läste den. Det enda negativa med den är att den, precis som allt annat gott, tar slut.