Underhållande, dråplig och het!
Det var ju alldeles för länge sedan jag skrev en recension om en romantisk komedi där huvudkaraktären Olive tvingas fejkdejta någon hon inte drar jämnt med från början… Skämt åsido men när jag läste Osmekmånad reagerade jag inte på att en av huvudkaraktärerna hette Olive. Alltså samma sak som en av huvudkaraktärerna i Kärlekshypotesen som jag hade läst bara månaden innan. Det är först nu som de facto slår mig. Men trots att de hade sina likheter är de också väldigt olika och läs och häpna, jag gillade dem båda lika mycket!
Osmekmånad: Handlingen i korta drag
I Christina Laurens kärleksroman Osmekmånad får vi bekanta oss med Olive. Hon är tvilling med Ami. Till utseendet är de väldigt lika, men personlighetsmässigt är de varandras motsatser. Dessutom har Olive otur med det mesta i livet, medan lyckan alltid lyser starkt på Ami. Nu ska Ami gifta sig med sin Dane. På bröllopet är Olive tvingad att spendera tid med Danes dryga storebror Ethan, som hon fullkomligen avskyr. Men mest avskyr hon honom för att han verkar avsky henne. Hänger ni med?
Vänta bara, det blir knasigare…
Amis vanliga tur vänder plötsligt när brudparet, tillsammans med gästerna på bröllopet drabbas av matförgiftning. Alla utom Olive och Ethan, som inte åt av skaldjursbuffén, blir sjuka. Eftersom Ami och Dane nu inte kan åka på den, sedan länge, in i minsta detalj, planerade smekmånaden och resan inte är återbetalningsbar måste Olive och Ethan, något motvilligt och ofrivilligt, åka till Hawaii i Dane och Amis ställe.
De två går med på att åka. Men de bestämmer sig också för att de kommer att undvika varandra till varje pris. Väl i den tropiska fristaden, där doften av exotiska blommor blandar sig med den salta och varma sommarbrisen, blommar Olive och Ethans ofrivilliga vänskap till en oväntad romans. Och ju mer tid Olive motvilligt spenderar med Ethan, desto mer inser hon att han är en ganska underhållande och charmerande reskamrat. Men om Olive känner sig själv rätt, kommer hennes vanliga otur att slå till, när som helst…
Osmekmånad: Min läsupplevelse
Osmekmånad är inte bara en vanlig kärleksroman. Det är en riktigt uppslukande, underhållande och het läsupplevelse, med sympatiska karaktärer, dråpliga situationer, fantastiska miljöer och kvicka dialoger. Jag läste den mitt i den mörkaste vintern och förflyttades genast till Hawaii och dess azurblå hav, vajande palmer och solkyssta stränder. Jag var där med mjuka sandkorn mellan tårna och upplevde magin i den kärlekshistoria som utspelade sig mitt framför ögonen på mig.
Christina Lauren bjuder in oss läsare till en värld där kärlekens skönhet är lika levande som det tropiska paradiset som ramar in den. En värld där kärleken blommar på det mest oväntade sätt. De bjuder in oss till en värld fylld av humor, kärlek, oväntade vändningar, sprakande känslor och magnetisk spänning. Jag älskar att följa Olive och Ethan på deras ofrivilliga resa. Men samtidigt älskar jag att se deras kärleksresa blomma ut. Även om den inte kommer som en chock är den efterlängtad. Som läsare vill vi att Olives otur ska vända och att Ethan ska visa sina mjuka sidor.
De rappa och kvicka dialogerna mellan Olive och Ethan påminner om en komisk dans, där båda vill styra men ingen vet hur man gör. Jag skrattar åt synen men blir samtidigt helt varm inombords. Christina Lauren fångar verkligen spänningen och kemin mellan dem båda och skapar därmed en riktig bladvändare som lämnar oss som läser med ett varmt och tillfredsställt hjärta när romanen är utläst. Förutom Olive och Ethan älskar jag Olives stora, knasiga och helt ofiltrerade familj. Samtidigt som jag älskar familjen Torres, ogillar jag Ethans bror Dane något enormt.
Osmekmånad är verkligen är charmig, något dråplig och otroligt het kärleksroman om att finna kärleken när vi minst anar det och att någon annans olycka kan betyda ens egen lycka.
Slutsats
Osmekmånad är en lättläst och lättsmält roman som kan läsas närsomhelst. Den kan fungera lika bra en varm sommardag som en mörk och kall vinterdag. Den är något förutsägbar, men vad gör det när den samtidig är väldigt underhållande och uppslukande? Nu håller vi span på kommande Christina Lauren översättningar och tackar Modernista för att jag fick läsa denna.