Lagom till halloween bestämde jag mig för att läsa Hanna Selins bok I ett hav av vargar. Den var med i den första bokboxen som jag fick från Seraf i våras och det var verkligen på tiden att jag läste den. Bokens vackra omslaget hade lockat på mig i flera månader men nu var det alltså äntligen dags att kliva in I Ett hav av vargar…
Det fina med att vara en del av bookstagram är alla fantastiska människor man träffar. En av dem första som jag träffade var Kristina Dowling. En sprudlande person som skiner lika starkt som solen. Snacka om att jag blev förvånad när hennes första bok fick titeln Eira Martel – Flickan av mörket?! Men ja, även solen har sina fläckar :). Jag har i två års tid velat läsa den, men det var inte förrän Eira Martell – Grimoarens hemlighet kom ut som jag faktiskt gav de båda böckerna en chans.
Sent, jag vet, men det heter ju bättre sent än aldrig. Och jag kan säga att jag är glad att jag väntade. Jag vet inte riktigt vad jag hade tagit mig till om jag hade läst första delen när den kom ut och sedan fått vänta TVÅ år innan fortsättningen. Nu läste jag del 2 direkt efter del 1 och jag är glad för det. Då böckerna är sammanlänkade har jag bestämt att min recension kommer att handla om Eira Martell 1 och 2.
Fängslande, klaustrofobisk och ångestframkallande!
I somras fick jag äran att förhandsläsa Elina Kangas kortroman Springor av mörker. I veckan gav Seraf ut den och nu finns den alltså för allmänheten att läsa. Även om boken inte är längre än 107 sidor, hinner Elina skrämma slag på sin läsare både en och fem gånger…
Frustrerande, helande och omöjlig att inte tycka om!
Ann-Catrin Mattssons bokserie Jordfödd har tagit läsare med storm. Serien utspelar sig i det turbulenta 1600-talets Europa, där krig, politiska intriger, makt, övernaturliga krafter, vänskap och kärlek som vandrar genom tid och rum vävs samman till en spännande berättelse.
När den tredje delen; Arvet från Öst hamnade i mina händer i slutet av maj, trodde jag att jag skulle slänga mig in i den direkt då det var så efterlängtad. Men någonting höll mig tillbaka. En rädsla av något slag. En rädsla att den magi och kärlek som jag har känt för de föregående två böckerna; Dotter av Jord samt Varsel i Natten, kanske inte skulle infinna sig. Att lågan som brann så starkt i de föregående böckerna snart skulle slockna, eller åtminstone falna. Därför dröjde det tre månader innan jag vågade mig på att läsa den…
Det här var min första bekantskap med den högt hyllade R. F. Kuang och jag visste redan innan jag öppnade Babel att den låg långt utanför min bekvämlighetszon. Babel brukar vanligtvis jämföras med Donna Tartts roman Den hemliga historien och M.L. Rios roman If We Were Villains, två böcker som jag aldrig läst färdigt. Men ändå var detta en mycket efterlängtad läsning, då jag hade hört bra saker om den. Tack Albert Bonniers Förlag för att jag fick chansen att läsa den på svenska och tack bokklubben för att ni valde den som maj månads bok; det gjorde att den faktiskt blev läst. Men vad tyckte jag då?
I december fick jag ett fantastiskt paket från Gondol. I paketet fanns Fourth Wing och dess efterträdare Iron Flames.
När jag hade avslutat Fourth Wing i januari var jag besviken. Det var en njah-bok för mig. Jag tyckte till exempel att Yarros förlitar sig mycket på genren och den vana fantasyläsaren och det gör att hon är knapphändig med sina beskrivningar. De knapphändiga beskrivningarna gör att jag har svårt att se miljöerna och karaktärerna framför mig. Vid avslutad läsning hade jag också fler frågor än svar. Men det som ändå lugnade mig var att jag hade Iron Flame kvar att läsa. Förhoppningsvis skulle den höja läsupplevelsen av serien något….
Jag har sedan länge haft V.E. Schwabs roman The Invisible Life of Addie LaRue i min bokhylla. Men det var inte förrän jag fick låna min kusins Vicious som jag på allvar fick bekanta mig med denna briljanta hjärna. Nu vill jag kliva in V.E. Schwabs fantastiska världar och aldrig kliva ut igen.
I december fick jag ett fantastiskt paket från Gondol. I paketet fanns Fourth Wing och dess efterträdare Iron Flames.
Jag kan nog säga, utan att det skulle kännas som en lögn, att Fourth Wing är 2023 års mest hypade bok. Jag vet inte riktigt hur och när det hände, men helt plötsligt var den överallt. Folk läste den, folk pratade om den och folk älskade den. Otroligt farligt. Och när jag skulle välja 2024 års första bok, var det med en skräckblandad förtjusning som jag tog mig an Fourth Wing, en populär och omtyckt bok. Kommer den att leva upp till förväntningarna?
I nästan ett års tid hade jag gått och väntat på uppföljaren till Atlas – de utvalda och när Bokfabriken var snälla och skickade ett exemplar av Atlas Paradoxen till mig att läsa, var jag nog den lyckligaste på jorden. Äntligen…
Jag minns att jag läste Egalias döttrar under min högstadietid och jag vill säga att jag tyckte den var rolig. Därför var jag glad när Modernista kom med en nyutgåva av den och att jag fick läsa. Som jag skrev har jag läst den en gång och tyckt om den, nu vid min omläsningen undrar jag om jag verkligen förstod den fullt ut i mina tonår…