Djup, vacker och skrämmande!
Jag kan än idag minnas första gången jag kom i kontakt med Jessica Schiefauer. Trots att det var genom en ungdomsbok var jag imponerad över hennes sätt att skriva och fånga känslor. Jag tyckte att När hundarna kommer var extra stark då jag minns mordet på John Hron väldigt tydligt. Men sedan skulle det dröja ganska många år innan jag fick kontakt med henne igen. Denna gång genom Tänkarens testamente som jag fick av Romanus och Selling.
Obehaglig, het och fullkomligt oförutsägbar!
Har du någonsin läst en bok där du känt att du måste duscha efteråt? Inte för att boken är dålig, utan för att atmosfären är så klibbig, kvävande och laddad att den liksom fastnar på huden? Så kände jag när jag slog igen Yael van der Woudens debutroman I minnens hus. Jag ska nu försöka att samla mina tankar om den.
Tack Bazar för att jag fick läsa.
Välskriven, fin men vemodig!
Hittills har jag bara läst Rebecca Yarros storslagna berättelser som kombinerar romance med drakar. Och där har min läsupplevelse varit blandad. Så när jag slår upp Allt vi aldrig avslutade blir jag både häpen och glad. Tack Forum och Lovereads för att jag fick läsa.
Vacker, gripande och tung!
I våras fick jag frågan från Albert Bonniers om jag kunde tänka mig att läsa Alice Winns debutroman In Memoriam. Efter att ha läst beskrivningen tyckte jag att det verkligen var en roman för mig, så jag tackade ja. Men vad tycker jag nu när jag har läst den?!
Långdragen, repetitiv men också stundtals fängslande!
I april 2022 läste jag Sarah Penners roman Giftmakerskan och jag kan säga att jag fullkomligt älskade den. Så det var inte jättekonstigt att jag ville läsa hennes andra roman Sällskapet så fort den kom ut. Tack vare Harper Collins kunde jag det. Men den tilltalade mig inte alls på samma sätt som Giftmakerskan. Och om du stannar kvar, ska jag förklara varför.
Innerlig, skör och hjärtslitande!
För ungefär ett år sedan köpte jag Maggie O’Farrells roman Hamnet; endast på grund av dess vackra omslag. Sedan dess har jag bara väntat på rätt tillfälle att läsa den och det blev en varm juli-vecka.
Magisk, njutbar och beroendeframkallande!
Inom mig strider två sidor mot varandra. Den ena sidan står för naivitet och oskuld. Den sidan älskar rosaskimrande och såpbubblande historier där hjältinnan går från ingenting till att bli namnet på allas läppar. Den andra sidan står för magi och passion. Den älskar förtrollade smycken och hemliga portaler där hjältinnan färdas mellan såväl tid som rum. Jag har alltid trott att den ena sidan måste övervinna den andra, men nu har jag förstått att de kan leva sida vid sida av varandra och samexistera i frid. Därför blir jag extra glad när jag hittar någonting som tillfredsställer de båda sidorna inom mig. Ett exempel på det är Ann-Catrin Mattssons debutroman Dotter av Jord. Här möts det bästa från de två sidorna; oskulden, spänningen, ungdomen, passionen, magin och hjältinnan som går från ingenting till att förändra världen.