Vulgär, pretentiös och stundtals väldigt vacker!
Call me by your name har varit på min att-läsa-lista länge. Alla recensioner har varit så vackra, kärleksfulla och ömsinta. Alla som har läst romanen verkar ha älskat den. Och när en av mina elever rekommenderade den i våras och sa att det var hennes favoritbok kände jag att jag var tvungen ta tag i den. Trots rädsla för att den inte skulle leva upp till de höga förväntningarna, kände jag att det inte kunde finnas en bättre tidpunkt att läsa den, än under #pridemonth. Så under två juni-dagar 2023 gav jag mig in i Aciman världen.
Folket, jag varnar er redan nu. Det här blir inte vackert, kärleksfullt eller ömsint. Snarare tvärtom. Det blir fult, kärlekslöst och hårt. Kanske inte lika hårt som mina tankar om Ett år av vila och återkoppling, men inte långt ifrån.
