Rik, vacker men stundtals lite för utsvävande!
Mitt sjätte och sista val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Bruno Liljefors – en biografi av Fredrik Sjöberg. Det är en av två böcker jag hade hört talas om innan själva nomineringen och därav var mina förväntningar väldigt höga på den.
Välskriven, gedigen men för mig totalt ointressant!
Mitt femte val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Historien om Norrland – Framtidens land: Träpatroner, världskrig och nya drömmar av Robin Olovsson. Innan jag blev August-ambassadör hade jag varken hört talas om Olovssons första eller andra bok om Norrland, men det är det fina med att vara August-ambassadör; jag får läsa böcker jag aldrig hade läst annars.
Rörig, snårig men stundtals rörande!
Mitt fjärde val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Tvätten av Lena Sohl. När jag plockade upp boken tänkte jag att den skulle påminna om Nina Van Den Brinks bok Jag har torkat nog många golv eller kanske Maja Larssons Kläda blodig skjorta. Och ja, mycket riktigt finns här samma känsla.
Intim, stundats poetisk men ojämn!
Mitt tredje val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Den barmhärtige mördaren av Patrik Svensson. Det är en bok som jag inte hade hört talas om innan jag blev August-ambassadör, men efter att ha hört mycket gott om författaren och hans Ålevangeliet hade jag skyhöga förväntningar på denna.
Engagerande, spännande men något hoppig!
Mitt andra val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Vitön av Bea Uusma. Innan jag blev August-ambassadör hade jag sett Bea Uusmas bok Vitön skymta förbi i flödet, så det var egentligen den enda boken jag kände igen av de nominerade i kategorin. Men vad betydde det för min läsupplevelse? Egentligen ingenting. Jag gick in i boken i total blindhet. Jag visste inte vad jag hade att vänta mig. Men redan efter några sidor insåg jag att jag har ett spännande äventyr framför mig.
Öm, ärlig men något ojämn i tempo!
Mitt första val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Stinas bästa vän av Göran Greider. Det är en bok som jag inte hade hört talas om innan jag blev August-ambassadör. Men som jag nu är glad att jag fick chansen att läsa.
Alla som någon gång har älskat ett djur vet hur märkligt stark den kärleken är. Den smyger sig på en, ofta lite oväntat. Från början tror man kanske att det bara är ett djur. Men så märker man plötsligt att den lilla varelsen har blivit familj; en trygg punkt i tillvaron. För mig var det Zooey, vår lilla katt. Innan henne såg jag mig inte som en kattmänniska. Inte heller trodde jag att en katt kunde vara någon som höll ihop mig när jag föll samman. Zooey gav mig ett syfte; att vara kattmamma. Och när hon lämnade oss i februari kändes det som att en bit av mitt hem, min trygghet och mitt hjärta följde med henne. Det är kanske därför Göran Greiders bok Stinas bästa vän träffar mig så starkt.
Gedigen, informationsrik och detaljerad!
Mitt tredje val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Vakna, mitt folk! av Eva Ekselius. Det är en bok som jag inte hade hört talas om innan jag blev August-ambassadör. Men som jag nu är glad att jag fick chansen att läsa. Både som i egenskap av religionslärare och kvinna.
Oroväckande, skarp och unik!
Mitt andra val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Älskade bror av Lisa dos Santos. En bok som fångade mig direkt och som höll i mig rakt igenom hela läsningen.
Informationsrik, oroväckande och modig!
Förra året var jag lite off när det kom till de sex titlarna som var nominerade till Augustpriset i kategorin Årets Svenska fackbok. Det här året känner jag samma sak. Jag hade inte ett enda rätt i mina gissningar när det kom till vilka som skulle bli nominerade. Men det gör det hela kanske lite mer spännande. Jag går blint in böckerna, men förhoppningsvis får jag ny syn på saker och ting efter att ha läst dem. Först ut är den bok jag visste minst om; nämligen Sundsvallsoligarken av Knut Kainz Rognerud.
Detaljerad, lärorik och ledsam!
I måndags stod det klart att Nina Van Den Brinks biografi om Maja Ekelöf, Jag har torkat nog många golv, hade korats till vinnare av Augustpriset 2022. Typiskt, det var den enda boken jag inte hade hunnit läsa av de sex nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok. Men det var ändå föga förvånande då det ändå kändes som en bok som kunde vinna. Trots att jag visste så lite om den; sa min magkänsla att jag hade något att se framemot och ja, när den vann blev inte känslan i magen svagare.