Innan jag klev in i böckernas universum hade jag aldrig hört talas om Taylor Jenkins Reid. Nu hör jag nästan inget annat. Vad är det som är så speciellt med henne och varför blir allt hon skriver så hyllat? Precis som med CoHo, kunde jag inte stå emot. Frestelsen blev för stor och mitt första möte med Jenkins Reids speciella stil blev Daisy Jones & The Six.
Colleen Hoover i allmänhet och hennes roman Det slutar med oss i synnerhet är kanske de mest återkommande namnen i mitt flöde på bokstagram. Innan jag började med bostagram hade jag ingen aning om vem CoHo var. Men det senaste året har det inte gått en enda dag utan att hennes namn har nämnts i något inlägg. Svag som jag är nappade jag på betet och började bekanta mig med CoHo genom hennes kanske mest populära bok. Vad tyckte jag om den? Läs vidare för att ta reda på det…
Tidigare i år läste jag den första boken i En av oss ljuger-serien och jag älskade den. Eftersom jag älskade den första delen och eftersom jag är en sucker för tonårsthrillers var det en självklarhet att jag skulle läsa uppföljaren; En av oss står på tur. Tack Gondol och Albert Bonniersförlag för recensionsexemplaret!
För tre år sedan läste jag Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood och jag älskade den. Jag hade sett serien innan men boken tog mig ändå med storm. Jag förälskade mig i Offred som karaktär, men mest förälskade jag mig i det poetiska språket och den intima stilen. Trots att jag hade sett serien var boken för mig som att gå på skattjakt. Jag blev överraskad av de enorma känslorna och grymheterna som gömde sig i boken. Men mest överraskades jag av obehaget som kröp sig inpå mig, klaustrofobiskt. Romanens kraft låg verkligen i dess intima porträtt av maktlöshet. År 1985 när Atwood skrev den här romanen, skildrade hon en avlägsen framtid; men för tre år sedan när jag läste den, kändes det som jag befann mig mitt i Gilead.
När jag hörde att Atwood skulle släppa uppföljaren Gileads döttrar, 34 år efter föregångaren, var jag skeptisk. Varför är det nödvändigt undrade jag, men samtidigt var jag otroligt nyfiken på den. Nu har jag läst den och ska försöka ge er mina tankar om den…
Vi vänder vågorna är en roman om vänskap, svek, fantasier och mystiska försvinnanden. Den handlar om livet och många av de problem som uppstår i tonåren: nyupptäckt sexualitet, en oförstående vuxenvärld, grupptryck, brutna vänskapsband, skvaller och identitetssökande. Vida för dig, som läsare, utan omsvep in i Eulabees värld, där ingenting längre är vad det brukade vara.
Angeline Boulleys roman Mitt namn är Firekeeper är en roman med inslag av flera genrer; mystik, deckare, ungdomsromaner och romaner om ursprungsbefolkningar. Det är alltså en roman som kan tilltala en bred publik. Jag tackar Gondol och Albert Bonniersförlag för att jag fick äran att läsa och recensera denna debutroman!
Jag är en sucker för tonårsthrillers. För flera år sedan var jag helt besatt av Sara Shepards bokserier Pretty Little Liars och The Lying Game. När jag fick reda på att Karen M. McManus roman En av oss ljuger jämförs med just Pretty Little Liars, visste jag att det var en roman för mig. Tack Gondol och Albert Bonniersförlag för recensionsexemplaret!
They never saw me You didn’t see me here (You didn’t see me) No, they never did see me here There are places I will never, ever go Things that only Carolina will ever know
Taylor Swift – Carolina (Där kräftorna sjunger, Original Motion Picture Soundtrack)
Om jag var din tjej är en utomordentlig ungdomsbok.Det är en viktig roman och den borde vara obligatorisk i skolorna eftersom den lyfter viktiga ämnen som mobbning och stigma. Jag tror att ungdomar med stor sannolikhet kan förstå problematiken som tas upp och också, tyvärr, identifiera sig med den.
Rött, vitt och kungligt blått har utsetts till 2020-års bästa ”romance” och debut. Den har hyllats överallt och varit på min TBR länge. I teorin är det en Amila-bok, men i praktiken fungerar den inte. Läs vidare för att ta reda på varför…