Gott Nytt År folket! Första dagen på 2023 är här och med det är dags att summera mitt bokår 2022. Vilket år det har varit! Jag trodde inte att det fanns mycket som kunde slå 2021, men 2022 har varit så mycket bättre! Jag har fått nya bokvänner, gjort många fina bokfigurer, bekantat mig med fantastiska författare, njutit av Bokens afton inte bara en utan två gånger, varit med i Kalmarposten och Sveriges Radio samt för andra året i rad varit en av August-ambassadörerna. Dessutom har jag läst som aldrig förr och jag har älskat nästan varenda sida. Och jag har läst hela 14 böcker på engelska, vilket är en ökning på 250% från året innan, då jag läste 4 böcker på engelska. Kung är jag 🙂
Prinsen som försvann – Johan Arvidsson
Händelserik, äventyrlig och övermäktig!
När en Kalmarbo släpper en roman, då läser jag den. Oavsett vad jag tycker om genren romanen tillhör. Det är det jag gör. Jag hade i flera veckor följt Johan Arvidssons artikelserie i Kalmarposten: Så gick Johan Arvidsson från idé till författare och avundats honom. Tänk att ha det modet. Att ta det steget. När vi i somras hamnade i samma nummer av Kalmarposten hörde han av sig och frågade om jag ville läsa. Jag sa ja, trots att fantasy-genren inte är den genre jag trivs bäst i. Men vi Kalmarbor måste hålla ihop… Tack för att jag fick läsa!
Den gyllene cirkeln – Sandra Vilppala
Mysig, värmande och fantasifull!
Bortsett från Mumin-böckerna och Harry Potter-böckerna, läser jag aldrig barnböcker. Det finns flera anledningar till det. 1. Jag är inte ett barn. 2. Jag har inga barn. 3. I mitt arbete möter jag bara äldre barn. Men i somras när jag fick en förfrågan av Sandra Vilppala om att läsa hennes debutbok för 9-12-åringar, kunde jag inte tacka nej. Det var något som drog mig till att läsa Den gyllene cirkeln…Tack Sandra och Tallbergs Förlag för att jag fick kliva in i Los värld ett tag.
Kristallklara nätter i juletid – Sarah Morgan
Julig, värmande och underfundig!
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Min tredje och sista julroman för i år blev Sarah Morgans Kristallklara nätter i juletid. Tack Harper Collins för att jag fick läsa. Bilden har tyvärr ingenting med boken att göra, men jag tyckte att den var fin och jag hade ingen annan bild till den därför fick det fick bli såhär.
Julstämning uthyres – Olivia Reimhagen
Trovärdig, mysig och oväntad!
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Igår publicerade jag den första julromanen för i år och nu är det alltså dags för den andra. Den här gången föll lotten på Olivia Reimhagens mysiga debutroman Julstämning uthyres. Tack Olivia och Seraf för att jag fick läsa och njuta av den, men framförallt för att jag fick bekanta mig med Lady Fluff.
Jul vid världens ände – Kate Hewitt
Mysig, förutsägbar och charmig.
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Jag har sedan förra julen längtat efter att att få sätta tänderna i en riktigt smörig och sockersöt julroman och nu var det alltså dags. Det blev en sockerchock deluxe med Kate Hewitts roman Jul vid världens ände. Tack Piratförlaget för att jag fick äran att läsa denna charmiga, men aningen förutsägbara roman.
Jag har torkat nog många golv – Nina Van Den Brink
Detaljerad, lärorik och ledsam!
I måndags stod det klart att Nina Van Den Brinks biografi om Maja Ekelöf, Jag har torkat nog många golv, hade korats till vinnare av Augustpriset 2022. Typiskt, det var den enda boken jag inte hade hunnit läsa av de sex nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok. Men det var ändå föga förvånande då det ändå kändes som en bok som kunde vinna. Trots att jag visste så lite om den; sa min magkänsla att jag hade något att se framemot och ja, när den vann blev inte känslan i magen svagare.
Kläda blodig skjorta – Maja Larsson
Lärorik, brutal och intressant!
Mitt femte val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Kläda blodig skjorta – Svenska barnafödande under 150 år av Maja Larsson. Jag trodde inte jag skulle hinna med fler böcker innan Augustpris-galan som går av stapeln imorgon. Det var dock innan jag började läsa den här boken. Maja Larsson fångade mig direkt och boken gick mycket snabbare att läsa än de tidigare i samma kategori.
Girig-Sverige – Andreas Cervenka
Ojämn och mörk!
Mitt fjärde val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Girig-Sverige av Andreas Cervenka. Det blir nog troligtvis den sista boken jag hinner recensera innan Augustpris-galan på måndag 28/11. Men de de återstående böckerna kommer självklart att recenseras. Nu lägger vi fokus på Andreas Cervenkas bok.
Svart Historia – Amat Levin
Nyanserad, färggrann och minnesvärd!
Mitt tredje val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Svart Historia av Amat Levin. Det är den enda boken av de sex nominerade i kategorin som jag faktiskt hade hört talas om innan nominerings-eventet. Därför var mina förväntningar på den lite högre än på de andra. Men hur tror jag att det kommer att gå för den på Augustpris-galan 28/11?