Erotisk, bladvändare men frustrerande!
Åh det fina med bookstagram är att man kommer i kontakt med författare man inte hade kommit i kontakt med annars. Mija Rooth är en sådan författare. Tack för att jag fick läsa din debut och förlåt för att det dröjde, och för det jag skriver nedan…
Charmig och välskriven, men något irriterande!
Jag fick Från Monterosa till Röda bergen, första delen i feelgoodserien Röda bergen som överraskningspost från LB-förlag och författaren Alexandra Appelqvist och jag gillade den för att det vara annorlunda. Så när tvåan kom på posten såg jag framemot att läsa mer om Stella och Peter. Men tji, fick jag, Med hjärtat i Röda bergen handlar inte om Stella och Peter utan om Elsa och Luca…
Varm, vacker och igenkännande!
Mina vänner, nu är det äntligen dags för årets dos av Sarah Morgan. För mig har det blivit en tradition att läsa hennes julromaner. För det finns författare som äger en årstid och för mig är Sarah Morgan, vinterns (eller julens okrönta drottning). Jag kan sträcka mig så långt och säga att det blir ingen riktig jul förrän jag har suttit klistrad med en av hennes böcker. Hennes senaste tillskott En nystart till jul är precis som den där varma, stickade ulltröjan som man vill dra på sig när snön utanför yr. Tack Harper Collins för att jag fick läsa och tack till bokklubben för att ni ville läsa den med mig.
Lovande, men något ojämn och ytlig!
Ibland plockar man upp en bok med en specifik förväntning. Man ser ett vintrigt omslag, hör titeln Frostbunden och tänker ”Nu ska jag svepas med i en glittrande julberättelse med storstadspuls”. För så kände jag när jag fick Frostbunden i Serafs julbox för 2025. Men tyvärr blev mitt möte med Anna Granbergs roman en ganska sval upplevelse.
Stämningsfull, vacker men stundtals frustrerande!
Det finns något visst med att krypa upp i soffan när vintermörkret faller och försvinna in i en annan värld. En värld av snötyngda granar och dolda hemligheter. Caroline Twamleys senaste roman, Vintergömman, en av böckerna i Serafs julbox för 2025, lovade precis den där blandningen av mys och mystik som jag brukar älska. Men efter att ha slagit igen boken landar jag i en kluven känsla. Låt mig berätta hur jag tänker.
Stundtals irriterande men också otroligt rolig!
Min första ”julbok” för i år och min första bok av Annie Darling, var Trassliga kärleksband i Vintagebutiken. Även om jag har sett Darlings böcker skymta förbi i flödet hade jag inga förväntningar på just den här när jag började läsa. Men jag ska vara ärlig med er, det blev en riktig känslomässig berg- och dalbana för mig. Det är sällan jag läser en bok som lyckas få mig att både sucka av irritation och skratta rakt ut i tomma intet, på en och samma gång. Därför är jag aningen kluven i vad jag tycker om denna. Men tack Karat för att jag fick äran att läsa och bekanta mig med Coco Chanel!
Sockersöt, rar men otroligt platt!
I somras fick jag hem ett recensionsexemplar av A.T Qureshis roman Kafé Baby Dragon. Tack Harper Collins för det. Jag föll för omslaget och plockade upp den precis innan vi skulle åka på semester. Min tanke var att jag skulle sluka den och slippa ha med mig en påbörjad bok på resan. Men det blev inte som jag hade tänkt och boken fick ändå följa med. Här kommer mina tankar om den, de kan vara lite grumliga av alla Pina Coladas…
Rik, vacker men stundtals lite för utsvävande!
Mitt sjätte och sista val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Bruno Liljefors – en biografi av Fredrik Sjöberg. Det är en av två böcker jag hade hört talas om innan själva nomineringen och därav var mina förväntningar väldigt höga på den.
Välskriven, gedigen men för mig totalt ointressant!
Mitt femte val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Historien om Norrland – Framtidens land: Träpatroner, världskrig och nya drömmar av Robin Olovsson. Innan jag blev August-ambassadör hade jag varken hört talas om Olovssons första eller andra bok om Norrland, men det är det fina med att vara August-ambassadör; jag får läsa böcker jag aldrig hade läst annars.
Rörig, snårig men stundtals rörande!
Mitt fjärde val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Tvätten av Lena Sohl. När jag plockade upp boken tänkte jag att den skulle påminna om Nina Van Den Brinks bok Jag har torkat nog många golv eller kanske Maja Larssons Kläda blodig skjorta. Och ja, mycket riktigt finns här samma känsla.